Swarley?

Nu måste jag iväg till skolan, sedan är det lunch med några Au Pairer och sedan jobb direkt, så det lär inte bli något bloggande under era vakna timmar. Men istället kan ni ju roa er med att gå in på den här sidan och titta på How I Met Your Mother gratis. Legendary ..

Sängen ropar.

Har haft finaste helgen i New York och på Long Island med Jessica. Nu är jag dock så himla trött att jag skulle kunna somna sittandes, så bloggandet får ske imorgon om tid infinner sig. Kan bara säga att jag numera är väldigt fattig och väldigt mycket tjockare än när jag åkte. Tre frukostar (varav en bestående av choklad) säger väl det mesta? Men nåväl, folk säger ju alltid att frukosten är dagens viktigaste mål ..

Helgledigt

Nu åker jag iväg till Long Island över helgen. Först blir det dock ett stopp i New York för pengaspendering och ätande av onyttig mat. Fast det med maten lär nog hålla i sig hela tiden. Jag, Jessica, corn dog, Central Park, en lunch med Veronika, sex and the city hela natten, nya klänningar och bara massa hederligt skitsnack. Denna helg kommer att bli underbar.

Nytillskott.

Just ja, jag har ju glömt att berätta en sak för er. Vi har fått tillökning i värdfamiljen. Världens finaste blonda sak med underbara ögon. Hon har fått namnet Charlotte och killarna älskar henne. Det kändes ungefär som julafton idag, alla stod vid dörren och kikade ut och väntade. Till slut kom äntligen värdpappan med Charlotte i famnen. Charlotte, världens finaste golden retriever.

Föga förvånande så var killarna galet uppspelta och ville leka med henne hela tiden. Då backar äldsta killen undan, står och tittar och säger sedan :

"Guys, come on, she needs to get some personal space".

Personal space. Fina fina pojke.

Fredag.

Räknar man ut timlönen på detta jobb så är det väl ungefär som minimumlönen i Kina, skulle jag kunna tro. Men när vissa timmar får spenderas såhär spelar det faktiskt inte så jättestor roll.

Vi är plus minus noll ..

Den dåliga dagen blev lite dålig men även himla bra. Jag är sjuk, bland annat. Förstår inte vad min kropp vill med mig här borta, men den vill då inte att jag ska må bra (eller så kanske det är min kropp som gör mig sjuk för att den inte vill gå på gymmet. mycket möjligt!). Nåväl, imorgon är det fredag och sedan är jag ledig hela helgen så då tänker jag minsann vara frisk.

Och vet ni? Idag träffade jag en jättefin svensk tjej som just flyttat hit. Hon hade rosettörhängen, röda converse och gillar grey's anatomy. Vi kommer nog att ha det bra här borta, hon och jag.

Inte ens JAG skulle bli så exalterad av en lila häst ..

Mellankillen och hans kompis gjorde någon arts&crafts grej idag där man kunde skrapa fram olika figurer ur ett svart papper.

Mellankillen : "Oh, I just got a purple horse."
Kompisen (med uppriktigt fascinerad röst) : "A purple horse? Really? Man, you ROCK!"

Lillkillens playdate bröt förresten armen idag när han var här. Jag har aldrig varit lyckligare att det inte var jag som passade dom just då. Hade varit droppen på min dåliga dag. Den dåliga dagen har i alla fall haft vissa ljusglimtar, så som fall out boy på radion, the cure i affären och världens godaste cupcake på barnes&noble. En gammal Au Pair till familjen är här så nu ska vi beställa kinamat. Mums.

En månad.

Idag är det den 17:e augusti 2009 vilket betyder att det är exakt en månad sedan jag landade på Amerikansk mark. Jag vill skriva ett galet positivt inlägg om allt man redan fått uppleva och hur underbart allt är. Visst, jag kan skriva listor och åter listor med punkter som beskriver varför jag är glad att jag åkte hit.

Men, however, allt är inte underbart. Jag saknar min pappas middagar som dock bara har en variation på två olika maträtter, jag saknar mammas tjat om hästar (även om hon vet att jag inte kunde bry mig mindre), jag saknar att min syster kommer in på morgonen och ber om att få låna plattången och jag saknar att tjafsa med min bror. Jag saknar att kunna spendera en hel dag i soffan framför Grey's med Sandra och äta massa onyttigt för att "man lever ju bara en gång". Jag saknar att vara vaken till sex på morgonen och se solen gå upp, för att sedan sova till två på eftermiddagen. Jag saknar att ha picknick med folk som verkligen känner en och jag saknar att se Så Ska Det Låta med tjejerna på fredagskvällarna för att sedan dricka vin och dansa kvällen lång på lördagarna.

Idag är en dålig dag. Jag antar att man får ha sådana också.

Kom du ihåg att hälsa Anders Bagge från mig?

Min fina vän och före detta klasskompis Andreas har ställt upp i årets IDOL. Satt och rannsakade hela tv4's hemsida efter klippet under timmen IDOL sänds och efter en himla lång väntan kom det äntligen upp. Hur gick det för honom? Han gick vidare såklart. Andreas, ta nu tag i detta och gå och bli jättekänd och åk på turné till New York så att vi kan träffas. Låter väl som en bra plan?

"Show me who you really are", he said and left the number in her pocket.

Igår fick jag panik över att jag höll på att tappa bort mig själv. Jag kände mig helt förvirrad och bortkommen när jag insåg att jag under de senaste tre dagarna hade varit på gymmet två ggr, målat naglarna (fransk manikyr!) samt frivilligt ätit sallad till middagarna.

Så för att komma tillbaka till mitt vanliga jag spenderade jag halva dagen i sängen och resten av dagen med att lyssna på musik lite för högt, äta glass direkt ur paketet och ta bilen vart än jag skulle. Ja, det känns bra att ha hittat tillbaka till sig själv.

Jag skulle nog ha köpt drinken istället ..

Jag har hittat ett nytt favoritställe. Jag har några favoritställen här i USA, men detta är utan tvekan en av de högsta på listan. Barnes&Noble i sammarbete med Starbucks (det första Starbucks jag varit på med cola light, åh!). Det är alltså en bok/skiv/film-affär med ett café. Jag hittade ett Beatles-monopol, ett Beatles-geni, en sjuhimla massa böcker som verkade bra och såklart tv-serieboxar som försökte få mig att köpa dem. Jag insåg dock att om jag ska kunna inhandla sakerna på min inhandlingslista (att man är så shoppingsugen att man ens måste skriva en sådan lista är ju en aning tragiskt i sig) så var jag tvungen att behärska pengarna lite. En cupcake, en cola light och en cosmopolitan (tidningen mamma, inte drinken!) inhandlades och jag spenderade pinsamt mycket tid i affären.

Dock insåg jag ju redan efter några sidor att Cosmopolitan för min del är väldigt bortkastade pengar. Så himla ointressant. Ibland kanske man kan hitta någon intressant artikel om Kate Winslet eller några underbara klänningar som man ändå inte har råd med, men i ärlighetens namn är ju resten skit. "Så tänker killar när de gör såhär med munnen", "gå ner i vikt utan att träna", "det här vill din kille att du ska säga på första dejten" och "sexy vs skanky women". Kom halvvägs i tidningen och nu liggen den i den underbart fina papperspåsen i min garderob. Nästa gång ska jag köpa mig en bok som ger mig något. Jonathan Safran Foers 'Extremt högt och otroligt nära' kanske. Då vet man i alla fall att man köper något vettigt ..

16/9

Godmorgon onsdag.

Save the cheerleader, save the world.

Åh. Det finns både bra och dåliga saker med New York. Det bra är att det finns så himla mycket att göra. Det dåliga är att det finns så himla mycket att göra. Så mycket saker man missar för att man inte har tid.

Jag älskar tv-serier. Och nu visar det sig att Masi Oka, som spelar Hiro Nakamura (den japanska killen) i tv-serien Heroes ska befinna sig i NBC-affären på måndag kl 9-10 för fotografering och autografskrivning och allmänt prat. Underbart, tänker man då. Men inte om man jobbar, vilket jag gör. Fanfanfan, som Thåström skulle ha sjungt.

Jag och Jessica vann inte heller till Oprah, vilket var väldigt synd, för det hade varit awsome. Och min närmsta vän här, Fia, är i en re-match och hittar dom ingen ny familj till henne inom en vecka måste hon åka hem, vilket gör mig nedstämd. Min digitalkamera vägrar fungera. Jag har huvudvärk. Jag har ingen att åka med på världens bästa konsert. Men samtidigt, jag är i USA och har sällskap av How I Met Your Mother-gänget, har 2 minuter till en Ben and Jerry's glassbar och fullt med cola light i kylen. Just nu känns det som att allt kommer att ordna sig, ändå.

Julklapp, kanske?

Har ni läst/sett Breakfast at Tiffany's? Jag har både läst och sett den så jag tänkte att det var på tiden att jag besökte stället. Idag har jag alltså strosat omkring bland armband för 22 000 $ (observera dollar. inte kronor. dollar!) iklädd träningsshorts och ett skitigt linne.

New York, New York.

Igår var jag som sagt på Skattjakt i New York. Måste ju dock säga att vi inte deltog i skattjaktandet vidare engagerat. Vi letade vad vi hade i våra väskor, och sedan fick det vara nog. Det är dock galet hur mycket man kan hitta i tre tjejers handväskor .. Saker vi kryssade för genom att bara öppna handväskorna var "en cd", "något med ett äpple på", "boardingpass till en flygresa" o.s.v ..


Cola light på morgonen, en perfekt start på dagen.

Alla Au Pairer samlades och fick veta reglerna för skattjakten.

Jag, finaste Jessica och hennes brasilianska vän Gabi var i samma lag.

Sedan smög vi omkring runt Fashionweek och tittade.

Efter en del shoppande och pratade så var det dags för lunch. Efter att ha ätit munkar till frukost, vad passar då inte bättre än att fortsätta i samma anda och äta fet mat till lunch tänkte vi och traskade in på Wendys.

När klockan närmade sig 17 så hamnade vi som sagt utanför MTV Video Music Award. Han i vitt på bilden näst längst ner var tydligen känd på något sätt, då alla skrek och ville ta kort med honom. Vi visste inte vem det var, men vi fotade ändå, bara för att liksom. Vi gick förbi NBC-affären där det fanns hyllor och åter hyllor med saker om till exempel Vänner. Vad sägs om ett Central Perk-förkläde? En stund efter det skiljdes vi åt och jag åkte tåg och läste boken jag fått av Jeskan i avskedspresent innan jag åkte. Hem kom jag i alla fall med How I Met Your Mother säsong 2 och ett solpuder. Fann som galet mycket grejer som skrek åt mig att köpa dem, så nu försöker jag göra upp någon slags ekonomisk plan. Det går inte bra. Men nu är det i alla fall officiellt. Jag älskar New York.

Så han menade favorit på Det sättet ..

Jag älskar New York. Fascinerande byggnader, god mat och trevliga människor. Idag var jag och Jessica inne i en vintage-butik och fingrade på sjömansklänningar och svindyra hattar då vi träffade på en jättefin man som jobbade där. Han var störtskön och första delen av våran dialog lät såhär :

Han : Hey girls. Where are you from?
Jag : Sweden ..
Han : Oh, my favourite soccer-player comes from Sweden.
Jag : Really? And who is that?
Han : Fredrik Ljungberg.
Jessica : Oh, that's cool. He has the same last name as me.
Han : Ljungberg? Cool. He is just so .... hot! I mean, he's actually the man that made me come out of the closet. You know his commersial for Calvin Klein?
Jag : Mmmhmm, I do.
Han : Mmmmhmmm, I know! I had that picture as my compute background, and my mom saw it. First I just claimed that I had him there because I wanted to look like him after my workout, but I was 21 years old so I felt that it was time to come out as gay ..

Jag som ville kryssa av nr 7 på min lista.

Idag inne i New York passerade vi en folksamling och massa poliser. Det var tydligen MTV Video Music Awards. Folk stod och väntade på att kändisarna skulle gå på röda mattan och in i byggnaden. Galan började inte förrens vid åtta och klockan var bara strax efter fem så jag och Jessica bestämde oss för att åka hem istället för att stanna och vänta.

Nu när jag kom hem såg jag att folket som skulle gå på denna röda matta bland annat bestod av Robert Pattingson, Fall Out Boy och Gerard Butler. Vissa stunder vill man bara skjuta sig själv. Som nu, till exempel.

Yeah, why do we?

I tisdags var jag och nioåringen på hans gitarrlektion (där fanns för övrigt en LP av Abbey Road. jag dog lite inombords). Han insåg att han råkat ta med sin namnskylt från skolan så jag lovade att ta hand om den och stoppade den i min handväska. Sedan skulle han hämta sin namnskylt och hade lite problem att hitta den i handväskan och då utbrister han :

"Gosh, these things are so complicated. Why do women wear these?!"

Sedan förklarade han för mig hur man på bästa sätt förvarar alla sina saker utan att behöva en väska. Söta unge.

Bara så att ni vet, tänkte jag.

Idag har jag ..
.. varit på gymmet i över en och en halv timma.
.. färgat håret rött.
.. skrattat så mycket åt Vänner att jag nästan ramlade av rullbandet.

Ikväll har jag ..
.. sett de sista sex avsnitten av How I Met Your Mother säsong 1.
.. tjänat massa pengar på att göra ovanstående.
.. diskuterat presidentvalet med småkillarna i familjen.

Imorgon ska jag ..
.. åka till till NYC och gå på skattjakt med massa Au Pairer.
.. köpa How I Met Your Mother säsong 2.
.. tvinga Jessica att smaka Corn Dog med mig.

It's like high school with scalpels.

För några dagar sedan köpte jag kanske världens bästa grej. Grey's Anatomy Trivia Board Game.

Här är spelplanen. Man börjar i omklädningsrummet och ska ta sig till operationssalen, såklart. Sedan finns det hissar, av uppenbara själ.

Ja, ni ser ju. Genialiskt!

Sedan finns det såklart frågor om Grey's Anatomy. Vissa klurigare än andra. Jag kämpar varje dag med att inte läsa frågorna i förväg. Det är svårt, ska ni veta. Jag letar någon här med bra tv-smak som vill spela detta spel med mig ..

Sedan får man välja vem man vill vara i spelet. Meredith, Izzie, Christina, George eller Alex. Eller så kan man vara an intern. När jag spelar detta med Bella ska jag tvinga henne att vara Christina Yang. Bella blir lite som henne när hon spel. Haha!

Ja, som ni ser. Världens bästa grej. Den som säger att man inte blir lycklig av materiella saker ljuger. Jag är så lycklig.

Most babies are accidents. Not me. I was engineered. Born to save my sister's life.‏

Igår var det fredagkväll. Fia försökte få mig att komma till The Loft och gå ut och dansa. Jag tänkte åka, men sedan insåg att det var ju faktiskt inte alls det jag var sugen på att göra. Klockan var åtta och jag var mobillös så hade inga nummer till någon, så vet ni? Jag for på bio själv.

Steg in i en underbart sjaskig biograf där biljetterna kostar 28 kronor och världens största popcorn går på en tjugolapp. Fumliga skrattande tonårspojkar satt i kassan och var vänliga och det fanns exakt tre biosalonger, och om man lyssnade noga kunde man höra de andra två filmerna från sin egen salong. Irriterande, tänker säkert ni. Helt underbart, tycker jag. Allt vara bara himla hemtrevligt och lite gammeldags och hit tänker jag åka så ofta jag kan.

Filmen jag såg var "My Sisters Keeper". En helt otrolig film om fjortonårig kärlek och cancer. Till och med Cameron Diaz var bra, och jag smågrät mig igenom hela filmen. Ni behöver inte se filmen om ni inte vill, men ni måste se trailern. Måste!

American Idol World Tour

Igår var vi som sagt iväg och såg American Idol World Tour. Och säga vad man vill om Idol, men det var helt magiskt. Det var top 10 som uppträdde med några låtar var. Tyvärr var vinnaren sjuk och kunde inte delta, men för mig gjorde det inget då det betydde att han som kom tvåa sjöng betydligt mer. Tvåan hette Adam Lambert och är den svarthåriga yngre typen på bilden. Min plan var att (efter att ha gift mig med Wentworth Miller, fött våra galet snygga barn och sedan blivit rik på våran skiljsmässa) börja dejta denna kille. Men han är gay, såklart. Där försvann min livsplan!

Nåväl, det började med att finalist (finalist och finalist, av top 10 alltså) nr 10, Michael Sarver, kom ut på scenen och drog igång med en Gavin DeGraw cover. Redan här kände jag att jag skulle få en fin kväll. Jag är lite sugen på hugga mig själv i benet för att jag inte tog med mig kameran, men sådant är livet. Hela spektaklet var i alla fall sjukt påkostat och jag har aldrig sett något liknande.

Finalist nr 8, Scott MacIntyre, dök upp genom golvet sittandes på en stol brevid ett jättestort piano. Han sjöng bra men spelade piano som en GUD. Till saken hör även att han är helt blind! Helt obeskrivligt.

Sedan kom det covers av bland annat Amy Winehouse och David Bowie. Lil Rounds, finalist nr 7, drog igång med Beyonce - Singel Ladies (och Sandra, jag tänkte på dig under hela låten!) och hela arenan stod upp och dansade. Allt var bara himla fint och sedan kom Adam Lambert upp på scenen och stal (och sedan krossade) mitt hjärta.

Hela kvällen var bara helt underbar och jag önskar att jag kunde gå igen, men biljetterna är så himla dyra. Nåväl, med eller utan bilder kommer jag alltid att minnas, och älska, denna kväll.

Rally nästa.

Vi har tre bilar här. Alla är 'nya' och dyra och jävligt fina. Jag har en som jobbarbil och en som fritidsbil. Sedan finns det den tredje bilen. En volvo. En oförsäkrad sådan. Den får jag inte köra, av uppenbara själ. Idag blev det tight om tid och värdmamman bad mig köra volvon (försiktigt! lade hon till) till tågstationen. Jag har alltså precis kört en oförsäkrad volvo i spöregn. Och vet ni? Jag var awsome!

Byxor? Jag?

Här om dagen köpte jag ett par shorts som räcker högre än till naveln. Det är nog det skönaste plagget jag äger.

Carrot, I said carrot!

Några blekningar och en färgning senare är jag numera orangehårig. Jag vet inte riktigt vad jag tycker. Jag får tänka på saken över lite glass och How I Met Your Mother. På återseénde!

Torsdag som en torsdag ska spenderas.

Det är något speciellt med att sitta och lyssna på Beach Boys, spontanfärga håret och tugga gum. Håret blir sjuhimla fult, så fult att till och med lillkillen kommenterade att "hm .. I think you should make it brown again". Men vad tusan gör det, egentligen?

Fint.

Igår ringde värdmamman och ursäktade sig för att hon skulle bli sen då hon var hos läkaren med mellankillen. 26 minuter för sent kom hon hem, och då tvingade hon på mig 10$ för besväret.

Sedan frågade hon i förbifarten om jag skulle vilja följa på American Idol Word Tour idag. Efter det spenderade jag kvällen med Fia på Starbucks och vi blev som vanligt utslängda sisådära en kvart en stängning.

Nåväl, Au Pair-livet kanske inte är så pjåkigt ändå ...

Smärta.

Denna morgon vaknade jag upp trött, precis som alltid, klockan 06.35. Men något var fel. Jag kunde inte sätta mig upp och för varje försök värkte magen mer och mer. Blindtarmen? Njursten? Eller helt enkelt en rejäl magknip?

Pyttsan. Efter lite eftertanke kom jag på vad det var. Träningsvärk! Ja, det är inte lätt när man är ovan ..

Fire Island, måndag.

Hoppsan hejsan var det måndag på Fire Island. Och inte vilken måndag som helt, utan Labor Day. Vi 'firade' med att fiska krabbor nere i hamnen, dricka ur röda amerikanska muggar (juice, mamma. juice!) och cykla omkring på gatorna. När det väl var dags för hemfärd blev vi sena till färjan och jag lekte titanic. Inte den delen när fartyget sjunker (tur var väl det!) utan ni vet i början när Jack och Fabrizio vinner biljetterna och springer allt vad de kan och precis kommer på båten? Lite så var det för oss också, med skillnaden att vi redan hade biljetterna i våran ägo, vi glömde bara bort tiden.

Sedan åkte vi bil och jag och grabbarna satt i baksätet med chips och dricka och kollade på dvd. När vi väl var hemma så beställde vi kinamat och tittade på baseball. En himla fin långhelg, helt enkelt.

Sugar, we're goin' down.

Häromdagen skrev jag ju om denna konsert. Kollade idag igen och nu visar det sig att även Fall Out Boy ska medverka på konserten!!! (Värt alla utropstecken)

Det är alltså bestämt. Jag ska gå. Hittar jag ingen att gå med så åker jag själv. Tror jag. Ja, så får det nog bli. Jag skulle ångra mig resten av året (kanske livet?) annars. Bink 182, The All American Rejects samt Fall Out Boy. Här snackar vi lycka ..