Igår var jag som sagt i kyrkan för första gången här i USA. Min tyska vän Nadine är där varje söndag och pratar om det hela tiden så denna gången tänkte jag och tjejerna att vi skulle följa med och se vad allt handlar om. Det startades denna vecka upp ett nytt ämnet, nämligen "Who am I" och en pastor pratade lite om vem man egentligen är, och massa sådant. Ett liveband spelade och musiken var himla fin och mycket av det pastorn sa var väl rätt vettigt (fast när han började dra in Gud i det hela så tappade jag och Cecilia oftast tråden lite). I slutet på sista låten så ställde sig folk upp och sjöng med, sträckte sina händer mot taket och sjöng till Gud. Just här kände jag och Cecilia oss lite obekväma, men vi satt kvar i våra bänkar och nynnade till musiken. Efteråt fick man ju faktiskt jättegoda kakor och det var ju gott. Lärde känna en hel del nytt folk och det är på något sätt en väldig gästvänlig stämning där. Om jag kommer att gå tillbaka eller inte vet jag inte ännu. Vad jag dock vet nu är att rädsla för att svära var befogad. Till min egen förfäran hann jag med att säga båda "shit", "jävlar" och "fuck" där inne i kyrkan, men som tur var så var det vid tillfällen då mest bara Cecilia och Nina hörde. Har bestämt mig nu för att träna på att svära mindre! Det var en lång torsdag med en himla massa nya intryck och roliga saker, och har jag tid senare idag så kanske jag laddar upp lite bilder från gårdagen. Nu måste jag och min nya Beatles-hoodie iväg och jobba!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar