Empire State of mind ..

Igår åkte vi som sagt in till New York. Min värdmamma körde in direkt efter jobbet, så jag och mina tre grabbar tog tåget in för att hinna turista lite innan matchen.


Efter att ha glömt påsen med tjocktröjor hemma och därefter fått ta en extra tur med taxin kom vi äntligen på tåget. Hur underhåller man tre grabbar på ett tåg? Kamera med fish-eye objektiv såklart! Lite yatzy och olika klapp-ramsor hanns även med, men kameran blev definitivt stora hitten.

Jag och min sjuåring. Charmigt.

Mina älskade ungar.

När barn fotar blir det alltid många fina fina bilder .... Dock är ju barn så himla söta. Tåget började köra sakta varpå min sjuåring säger "hm, det kanske är rött ljus". Och nästa gång tåget saktade in frågade nioåringen "tror du att vi håller på att få slut bensin?". Barn i mitt hjärta!

Nioåringen har så himla fina ögon. Här lägger han dock till förvånad/oskyldig-looken ..

Så anlände vi på Grand Central och träffade på både rått-mannen, uteliggare och en skallig kvinna. Konstig nog fann grabbarna det sistnämnda mest fascinerande. Sedan var jag en sådan där jobbig nanny och tvingade dom att stå och posera med frihetsgudinnan.

Vi åkte upp i Empire State Buildning. Jag lurade killarna att man blev ihoptryckt på vägen upp i hissen, för den gick så himla snabbt, men att det inte gick att märka för att alla hade blivit ihoptryckta. Och att man sedan blev utsträckt på nedvägen. Ångrar lite att jag berättade sanningen sedan ..

Nioåringen och sjuåringen.

Nioåringen tog en bild med miniatyreffekt ut över Manhattan. Set ut som en liten leksaksvärld ..




När vi var nöjda med utsikten åkte vi ner och gick till Madison Square Garden för att möta upp deras mor och käka svindyr mat inne på arenan. Men nåväl, gott var det. Och jag överträffade mig själv med att smaka lök. Utveckling, mina damer och herrar.

Tredje gången jag var på NHL-match, och femte gången jag besökte Madison Square Garden. De andra två gångerna var för basketmatch samt Blink182/Fall Out Boy-konsert.



Vi hade betydligt bättre platser än vad vi brukar ha. Kul att faktiskt kunna se pucken lite bättre!

Sjuåringen var iklädd Rangers-tröja.

Vi sjöng nationalsången. Jag var tydligen väldigt nöjd ser det ut som ..


Elvaåringen.

De första två perioderna blev Rangers krossade av Boston med 3-0, men mitt i allt finn Vinny Prospal för sig att börja spela lite hockey, så mitt i allt var det 3-2. Så blev det liv i matchen och mitt i allt ..

.. VANN DOM MED 5-3. Helst stört vilken stämning det blev! Rangers behövde verkligen dessa poängen och det var så sjukt skönt med vinst. Jag och nioåringen tappade rösten, mina handflator var röda efter allt klappande och min värdmor gjorde till och med 'give me five' med de fulla killarna bredvid oss. Jävlar vilken vinst. Sedan satt vi nöjda i bilen hela vägen hem till Westport och njöt. Så här borde alla Måndagar spenderas. Fast nu kan jag ju inte klaga på Måndagar med tanke på att de nästkommande två kommer att vara helt underbara. På Måndag kommer Harpa tillbaka till USA och Måndagen efter det ligger jag på en strand på Bahamas och solar och dricker cola light. Måndagspepp!