söndag 8 november 2009

"Your book is going to change the world."

Bio är ju kanske något av det finaste som finns. Så då man efter en 11-timmars arbetsdag är så trött att man egentligen bara vill krypa ner i sängen så plockar man istället upp en vän och åker iväg på den finaste biografen jag vet ; Fairfield Community Theater. En halvsunkig biograf där det jobbar folk i 15årsåldern som skrattar medan de ge en popcornen. Där man om man lyssnar noga kan höra till de andra salongerna. Där man ibland sitter alldeles själv i biosalaongen. Där det kostar exakt 28 kronor att gå på bio. Dit åker man!




Blir det mer Amerikanskt än så här?



Filmen vi såg hette Julie&Julia och var himla fin. Ingen film som skar i hjärtat eller som gjorde att man kände sig lyckligast i världen, men den var fin och sevärd. Maryl Streep var briljant som alltid och Amy Adams var riktigt bra. Dessutom är filmen beserad på två verkliga historier, och sådant är ju också alltid intressant.





lördag 7 november 2009

6/11 2009

Okej, fredagen blev ju inte riktigt som planerat. Istället för att sitta på café och läsa böcker jobbade jag istället. Min äldste värdpojkes bästa kompis storebror (långsökt, I know) blev sjuk och hans mamma frågade om jag kunde hämta honom i skolan och passa honom några timmar. Så jag spenderade eftermiddagen i ett främmande hus med en halvt främmande (om än förjävla söt) elvaårig pojke framför diverse tv-program.

Att jag dessutom fick 70$ för det hela var ju himla generöst, och väldigt perfekt med tanke på att Sanna kommer och då lär det ju gå pengar. Pojken jag passade råkade dessutom vara en av de sötaste någonsin. "Would you like anything to eat, Jenny?" och "No no, you should choose the movie, you're the guest" var meningar som han ständigt upprepade, och ibland lade han in små söta faktagrejer så som "Det här huset är byggt 1929. Det är samma år som the great depression började." Nu ska jag dock lägga mig och se på gårdagens avsnitt av The Mentalist och sedan sova. Börjar 18.30 imorgon. Frågan är dock om jag hinner vakna tills dess, för så trött är jag idag. Igår åkte jag över till Cecilia för att vara lite social men somnade på hennes soffa. Så tokigt det kan bli.

Bilden är från förra hösten ..

fredag 6 november 2009

Fredag.

Idag ..

.. är jag glad att det är fredag.
.. har jag fått lön.
.. är det bara två dagar kvar till Sanna kommer.
.. ska jag spendera hela min dag på mitt favoritcafé med en bok.
.. funderar jag på att gå i pyjamas hela dagen. Även på cafét. Om inte så kanske jag sätter på mig mitt nya skärp som är det på bilden nedan.


torsdag 5 november 2009

En bild säger mer än tusen ord. Här har ni nästan tusen ord i text istället.

Jag hatar hur bilar i Amerika parkerar. Längs med gatorna på båda sidorna. Att komma på en sådan gata i en åttasätesbil och möta en Range Rover är inte roligt. Det är så fruktansvärt trångt och att sakta ner är ju inte ett alternativ, för här ska allting gå himla fort. Jag hade mellankillen i baksätet på väg till träningen och jag satt och muttrade (okej, högt klagade) på de parkerade bilarna längs vägen när mellankillen efter en stunds funderande säger :

"It's really not fair that they park there. I mean, what if you hit one of the cars and the owner come out of the house and say "Hey, you owe me 20 bucks!" ?!"

Ja, det vore ju himla jobbigt. Men så fint att barn tror att man kan betala 20$ för att fixa en bil. Tidigare samma dag mötte jag samma kille i hallen klockan 7 på morgonen. "Jenny, är du vrålhungrig?!" frågade han. "Nej, inte direkt .. hurså?" undrade jag. "Men ... vi har ju ställt tillbaka klockan en timme ju!!" säger han då. Sötfan.

Åh vad jag är glad att jag hamnat i denna värdfamiljen. Dom är så himla fina (om än de tre pojkarna såklart kan få en att vilja slita av sig håret ibland). Dock har värdmamman bett mig att skriva en önskelista till jul, och i samma veva förbjudit mig att köpa något åt dom. Galet svårt att skriva en önskelista ju. Sedan så fyller värdpappan 40 år om en månad och jag har ingen aning vad man kan köpa. Något förslag på presenter till en vanlig karl i 40årsåldern?

Winners of 2009.

Idag vann Yankees the World Series! Världsmästerskapet i en sport som bara involverar lag i Amerika. Underligt det där. Men kul hur som haver! Min värdpappa var och såg matchen och att påstå att jag inte är avundsjuk vore ju årets största lögn. Jag är glad att Yankees vann, och Cecilia är nog också glad att Yankees vann för det betyder att säsongen är över och att jag kommer att sluta tjata om det. Tråkigt för mig dock. Har haft många mysiga kvällar i soffan framför spännande matcher! Nåväl, GRATTIS YANKEES.

tisdag 3 november 2009

Vilken härlig dag, na na na na ..

Åh, i dag har jag haft en så himla fin dag. Hade sovmorgon till 9.30 (att kalla 9.30 för sovmorgon är ju egentlign absurt, men när man börjar 06.30 eller 07.00 varje dag så är det ju sovmorgon) och så var det Election Day i USA så alla barn var lediga från skolan denna tisdag. Värdmamman jobbar från hemmet i veckan men istället för jobb så åkte vi iväg på hajk! Värdmamman, hennes två kompisar samt deras barn och mina två yngsta barn tog bilen iväg till någon vandringsstig med lunchpackning och vattenflaskor på ryggen. På vägen dit diskuterade jag och värdmamman allt från Obama till Las Vegas och det var himla fint.




Vi hamnade på en äppelodling.



Charlotte var ju också med, såklart!


Lunchdags. I ärlighetens namn så var det väl ungefär det bästa med hela hajken, men det kunde man väl lista ut rätt fort. Vi hade åkt till någon restaurang innan och handlat med oss kalkon-wraps och bagels så vi satt där i det fina vädret (även om det konstigt nog ser mulet ut på vissa bilder) och njöt.




Nu har nästan alla löv börjat att falla av och träden blir gråa. Det ser nästan ut som dimma som har lagt sig över ett höstigt Westport ..






Den blonda mamman på bilden är så himla rolig. De satt och diskuterade någon läskig sjukdom där flickor drar av sitt eget hår och äter upp det. Värdmammans andra kompis sa, av uppenbara själ ; "Uh, that's disgusting". Då kommer den blonda mamman med denna kommentar : "I actually love to hear about these things! I put them in my mental "it could always be worse"-case. Whenever I feel like I'm having a hard time or a ruff day I just think "it could always be worse". For example, I could eat my own hair .."






Min fina värdmamma.


Några timmar senare kom vi tillbaka till utgångspunkten, åkte hem och så fick lillkillen besök av en kompis. Sisådära en timme och lite pyssel senare hämtade vi upp mellankillen och åkte iväg till en pizzeria för middag. Vi har inte haft något ätbart i kylen på två dagar då vi varit för upptagna för att handla, så då tog vi den enkla utvägen. Efter en trevlig timme på restaurangen körde vi hem kompisen och åkte hem (i otroligt snabb hastighet, då vi insåg att vi i all trevlighet totalt glömt bort hunden ..) för att duscha pojkarna och få dem isäng. Mitt i allt var klockan 20.00 och en 10,5-timmars arbetsdag kändes som en ledig dag. Då min kropp inte riktigt hänger med i svängarna och huvudet varit lite tungt på kvällskvisten så spenderde jag kvällen i soffan med färska jordgubbar. Somnade tydligen för jag blev väckt av värdpappan vid 22.30 när han kom hem från jobbet. Nu ska jag dock sova. Man får ju inte vänja sig vid sovbekvämligheterna, imorgon är det uppstigning 06.30 igen ..

Man in the mirror.

Söndagsspontanitet är ju en himla bra grej. När söndagsmiddagen stoppades av svininfluensa hos middagsvärdarna så fick jag och Cecilia ta saken i egna händer. Vi åkte iväg och åt tacos och hamnade sedan på bio. Michael Jackson - This Is It var vad som sågs, och i ärlighetens namn så var den ju faktiskt rätt genialisk.





Kommer man till en tom biosalong så måste man ju ta chansen att dansa av sig lite. För övrigt så petar jag mig inte i örat, jag bara dansar på detta sättet.


Cecilia ville också dansa, av uppenbara själ.


Efter ett tag var vi ju såklart tvungna att sätta oss ner och njuta av filmen.




Mitt i filmen var jag tvungen att gå på toa och så var ju filmen så himla bra att jag ville springa lite för att inte missa så mycket. Istället glömde jag att lyfta på fötterna och snubblade på heltäckningsmattan och föll ihop till en hög på golvet. Det var ju inte alls pinsamt ..

söndag 1 november 2009

H - A - L - L - O - W - E - E - N ..

Igår var det alltså Halloween. Jag var ledig men spenderade ändå några timmar med familjen för att karva ur pumpor och gå trick or treat. Säga vad man vill om Amerika, men nog tusan vet dom hur man firar Halloween i alla fall. Framförhållning är ju absolut inte min grej, och tydligen inte Cecilias heller, så på självaste halloweendagen hade vi fortfarande inte inhandlat någon kostym. Vi fick stå i kö för att komma in i själva affären och väl där inne var det ju fullständigt kaos.

Halloween här i USA är för tjejer en tävlig om vem som kan ha minst kläder på sig. Kostymerna täcker knappt röven och många går omkring i trosliknande saker som får vilken prostituerad som helst att se ut som att hon är klädd för vintern. Min tanke var först att hitta något påklätt som kanske ändå var snyggt, men efter 20 minuter i en halloweenaffär i USA så struntar man nästan i vad man har på sig, för så less är man. Jag och Cissi fann matchande kostymer, nämligen Bacon and Egg, så vi bestämde oss för att vara de mest påklädda (och utstirrade?) tjejerna på krogen. Tyvärr så spelar det inte någon roll om man går ut på krogen som ett ägg, för det oanständiga tafsandet finns ändå. Nåväl, när kvällen kom så begav vi oss till New Haven för halloweenfirande ..




Min kompanjon och vapendragare Cecilia, aka Bacon.



Kön till utestället sträckte sig långt ner längs gatan, men himla tur för mig så fanns där en restaurang som sände Yankeesmatchen, så tiden gick rätt fort ändå.



Vi som åkte var jag, Cecilia, tre danskor, två österrikare och fyra tyskar.




Stället var himla stort men fullsmockat till det yttersta. Musiken var precis lika dålig som på de flesta andra krogar så vi stod mest och pratade ..


.. och kollade på Yankeesmatchen på storbildskärm (en match som för övrigt vanns med 8-5) ..


.. och spelade fotboll med tomma plastglas.


Sedan träffade vi på denna liraren. Ser ni vem han ska föreställa?



När Yankeesmatchen slutade så bestämde vi oss för att det var dags för lite nattmat. Christina valde dock glass istället, och när det finns John Lennon Ben and Jerry's så förstår väl jag det ..


När all glass var uppäten så fanns fina ord på insidan av burken. Puss på sådant.

Vi strosade längs gatan och såg folk utklädda till tetris, edward cullen, ölflaska, selleri och andra saker för att sedan börja hemfärden mot Westport. Vid fyra anlände vi hem, men tur för oss så blev det under natten vintertid, vilket betyder att vi fick sova en timme längre. Det var inte en perfekt halloween, men ändå en himla fin en. Och så kan vi väl avsluta detta inlägg med ett citat från Cecilia : "Klart man kan ha kul utan alkohol, men kanske inte på fest."