Tisdag.

Sitter ute i solen och väntar på att arbetet ska börja. Imorgon börjar barnen äntligen skolan vilket ska bli sjukt skönt! Idag är det 33 grader så hoppas att ungarna vill åka till stranden, för det vill jag! Nu ska jag och mina 7000 myggbett gå och äta lite glass innan jobbet! Ha en fin dag.

Sol!

Älskar ledighet och älskar bra väder! På onsdag är ungarna tillbaka i skolan och mitt liv blir ännu finare. Idag är det dock söndag vilket innebär ledighet så nu ska vi iväg till stranden och grilla korv och lyssna på musik. På återseénde!

Lördag kväll.

"Ikväll hade jag inget att göra så jag bestämde mig för att åka in till New York och festa". Ja, vet ni vad, ibland är livet fint! Har inte orkat kamma håret, men det hör inte riktig hit .. Nu ska jag iväg! Vi hörs, kära ni.

Friday night.

Harpa : Haha, I love that picture of you.
Jag : Noo, I look like a transvestite!
Harpa : Well .. a transvestite has bigger boobs ..

Hahaha, är inte vänskap underbart? Och ja, hur ful bilden än må vara så älskar vi den. Det togs på förfesten hos Meagan i lördags då värdinnan själv skrämde ihjäl mig med att göra segertecken mellan mina knäskålar. Åh, tur att man har lite självdistans!

Vi kom precis hem från bion (nr 52 för att vara exakt) där vi såg 'The Kids Are All Right' som var himla fin. Vi träffade även en ny svensk Au Pair som var väldigt trevlig. Min 11 timmars arbetsdag gick faktiskt fort som tusan och nu är det äntligen helg. Imorgon ska min värdfamilj bort så jag och några vänner ska ha BBQ här hos mig i det förmodade underbara vädret. Nu är det dock sängen som väntar så att man har någon energi att laga mat imorgon. Imorgon åker även ungarnas kusiner hem och även om det ska bli sjukt skönt så lär det ju även bli lite tyst och tråkigt. Var kul med lite tjejer i huset! Nu : sängen!

Ge och ta.

Ungefär världens längsta jobbdag med vad som kändes som sjutusen ungar. Egentligen var det 11,5 timmar och 6 ungar, men nästan. Inte lagomt mör man är i huvudet efter en dag som denna. En dusch och en middag senare så kom Harpa över för att falla pladask ner i min säng och titta på Glee. Enda gången vi orkade röra oss var när vi åkte för att handla glass. Sedan tittade vi på ännu ett avsnitt innan jag så vänskapligt somnade vid tiotiden. Har nyss låst efter Harpa så nu sitter jag här och är inte alls lika trött som jag hade hoppats, men tänkte bege mig i säng ändå. Det bästa med långa dagar är ju att de andra dagarna blir kortare. Min arbetsdag imorgon består av att börja 14.30 med att köra åttaåringen på fotboll, stanna där i två timmar (dvs ta en sjukt lång powerwalk eller läsa en bok), åka hem och sedan gå ut på födelsedagsmiddag på någon restaurang då ungarnas kusiner fyller år. Blev dessutom erbjuden att skippa middagen ifall jag ville vara ledig, men någon måtta får det ju ändå vara. Och dessutom, vem tackar nej till god restaurangmat samt tårta?

Nu ska jag hoppa i säng och planera helgen lite. Tror bestämt att det får bli minst en tur till bästa staden, New York.

Tisdag.

Igår la jag mig klockan 20.03. Denna morgon klev jag ur sängen klockan 11.35. Det är en sammanlagd tid på 15 timmar och 32 minuter. Sov inte alla timmar men mestadels. Så himla skönt och väldigt behövligt! Jobbade några timmar på eftermiddagskvisten och då det var tisdag så spenderades ju såklart kvällen i en biosalong med tjejerna. Tisdags-bio är nog en av de finaste traditionerna vi har, måste jag säga! Imorgon är det onsdag vilket för min del betyder 11,5 timmars jobb. Värdbarnens kusiner (+mamma) är här så just nu är det 6 barn och 3 hundar som fyller upp varje yta av huset och varje minut av mina jobbtimmar. Som tur är har min mellankille fotboll två timmar på eftermiddagen vilket ger mig två timmar att andas ut eller gå på en skön promenad (och samtidigt gömma mig för den 35åriga fotbollstränaren). Nu är klockan dock över ett och jag ska upp alldeles för snart. Sov gott!

And for nights like these, I could give anything.

Lovade ju er lite fler bilder från lördagen, så då kör vi!



Efter några timmars underbart jobb och ett avsnitt av Glee så blev jag, Harpa och Malin upphämtade av Meagan för att inhandla en superb middag och diverse dryck.


I 'proviant-affären', som Malin skulle ha kallat det, hittade vi detta.


Och oj så stolt man blev över att vara svensk!


Jag hade somnat i blött hår och när man tog av hårsnodden ville mitt hår väldigt mycket .. eller inget alls.


Meagan hade största spegeln i sitt rum så där övade vi på danser, tog bilder och fick på oss lite smink.


Obligatoriska ölspel, såklart.


Jag hade glitter mest överallt. Och var brun. I alla fall i jämförelse med Harpa. Men det är ju i och för sig ett faktum när hon är från Island! (stående skämt i våran grupp)


Mitt i allt kom någon med den oerhört briljanta idén att ta en shot varje gång ett visst ord kom upp i en sång (tror nästan att jag får ta mig skulden för denna idé). Att dessutom välja titel-ordet var ju pricken över i:et, men kul hade vi.




Vi döda timmar med att skratta, prata, dansa, dricka, äta och bara må bra ..


.. och till slut så spenderade vi nog lite väl mycket tid med att göra detta. Var tvungen att lägga upp denna bilden bara därför. Klockan 21 skulle vi åka för att hinna med tåget. Redan här är klockan 21.10, och efter detta hann vi ta 20 till bilder, dricka en öl, gå på toa och fixa med oss alla saker vi skulle ha med till New York. Så oerhört klantigt planerat, men underbart roligt ändå såklart. Den bilturen gick betydligt snabbare än vad den skulle ha gjort, men på något mirakulöst sätt så hade vi fyra biljetter i handen när vi klev på tåget i Westport. Historiskt!



Bilder tagna efter 21.10 ..



Lite färdkost, tänkte Harpa.


Spänna musklerna hann jag visst också med, trots stressen.


Nöjda brudar på tåget!


Väl på tåget gick vi all in med fotograferandet. Lite väl mycket, ser man ju i efterhand ..






Vi blev bjudna på förfest så vi tog en taxi till ett alldeles för lyxigt ställe på 33:e våningen där man var tvungen att skriva in sig i lobbyn för att få komma in.


Utsikten var fenomenal och inte alls lika suddig som man kan tro när man ser denna bilden ..


På förfesten pratade vi mest med folk, drack drinkar, spenderade tid i vattensängen och taggade för klubben som väntade.


Vi begav oss till Nikki Beach och som vanligt älskar vårat uteliv i New York. Gratis inträde, ingen kö och ett bord med gratis dricka. Legendary!


Malin, Phil och Meagan!


När vi kände att vi fått nog av klubben gick vi till McDonalds runt hörnet och fick i oss nog mycket flottig mat för att transportera oss själva till Grand Central och hemfärd. Vi fick sällskap av några svenska Au Pairer på vägen till tågstationen som var himla trevliga så vi satt på en uteservering till ett stängt café en timme och diskuterade allt möjligt innan det äntligen var dags för tåget att avgå. Vi sov varje minut av hemresan och vid 07.30 var vi tillbaka i det stora gula huset igen. Enastående lördagskväll/natt! Enastående.

Sådana dära Jonas bröder och stjärnfallsregn.

Detta inlägget lär få min läsarstatistik att rasa med åtminstone 50%, men det får det vara värt.

När jag kom till USA hade jag, enligt mig själv i alla fall, väldigt bra musiksmak. I takt med att jag lärt känna nya människor (läs Harpa och Malin) så har detta förändrats en aning. Eller en aning - snarare drastiskt. Jag sitter fortfarande på nätterna och lyssnar på Beatles, skuttar alltid till när jag hör en Ramones sång i en film och klottrar citat av Håkan Hellström på servetter. Men, sedan jag kommit till USA har jag blivit introducerat till en tv-kanal vid namn Disney Channel. Med dessa serier på denna kanal kommer soundtrack. Jag väljer att skylla på Malin och Harpa, men på något sätt sätter sig dessa låter på hjärnan. Malin är en stort fan Jonas Brothers så jag och Harpa tänkte ta med henne, som en födelsedagspresent, på konserten i NY igår. Men hela surprise-grejen sket sig då Malin idogt tjatade om att vi skulle gå på denna konsert. Så vi skippade födelsedagspresenten och trodde i och med det att vi även skulle skippa konserten. Så blev det inte. Många bilturer med Malins iPod ikopplad och till slut sitter även en viss Jenny Stare och sjunger med till tre tonårspojkar med för mycket hårgelé ..

Vi skämtade länge och väl att vi skulle gå på konserten, men aldrig trodde jag att vi faktiskt skulle göra det. Men mitt i allt, lördag kl 16.43 för att vara exakt, hade vi klickat på 'boka' och hipps vipps så var man ägare till en Jonas Brothers-biljett.

Det var inte helt utan skepticism jag satte mig bakom ratten i ett sjuhimla spöregn för att bege mig till Long Island, New York, och en utomhusarena. Det finns vissa meningar jag trodde att jag mest troligt aldrig skulle säga, till exempel "Igår var jag på en Jonas Brothers konsert". Sedan finns det meningar jag aldrig trodde att jag skulle säga, så som "Igår var jag på en Jonas Brothers konsert och hade sjukt jävla kul"..



Jag och Harpa åkte för att hämta upp Main och vi började äventyret med en medium (och ändå obeskrivligt large) pizza på Planet Pizza för att kurera oss mot bakisheten.


Jag väljer att inte kommentera.


Väl där så började det ju såklart att spöregna ännu mer än tidigare. Vi var redan fuktiga sedan innan och kände att detta var ju kanske inte ett jättebra val, när allt kom omkring ..


Vi höll humöret uppe med godis, såklart.


Arenan var dock sjukt cool och scnenen låg i vattnet.



Demi Lovato och hela skådespelargänget från Camp Rock 2 var förband. De spelade i ungefär 1½ timme och redan här hade vi tappat rösten av allt skrikande.


Under en av Demi's låtar så börjar det Totalregna! Det är nog inte ens ett ord, men ordet spöregn räcker inte. Vattendropparna var stora som jag vet inte vad och det bara forsade genom kläderna. Just i detta ögonblick släppte vi alla hämningar och insåg att vi inte orkade skämmas för att vi var där. Vi hade så sjukt jävla roligt!



Strax efter att denna bilden är tagen så kom självaste Jonas Brothers upp på scenen och underhöll oss en sisådära 1½ timme till. Bilder kunde inte tas för regnet sökte sig in överallt och det kändes onödigt att förstöra kameran.


En bild tog jag dock. Yngsta brodern skulle sjunga en tre och en halv minuter lång sång på två minuter och tjugo sekunder. Trodde att mitt hjärta skulle stanna av stress men han klarade det och gjorde det biljant.

Hela konserten i sig var faktiskt oerhört bra. Låtvalen kan diskuteras men samtidigt blev allt så himla mycket finare än vad vi någonsin kunnat tro. Det är inte så att jag skäms för att jag fann det sjukt bra, jag är bara förvånad. Förvånad över hur mycket jag har förändrats och vad annorlunda sällskap kan göra med en. Sjukt jävla lyckliga var vi i alla fall denna kväll.


Efter konserten så begav vi oss mot bilen och gick i vattenpölar som räckte upp till vaderna utan att ens märka det. Så blöta var vi. Till och med underkläderna var dyngsura men lustigt nog så hittade vi två handdukar och en tjocktröja i bakluckan. Whoppah!




Vi torkade oss så bra det gick ..




.. och insåg att de kläderna vi haft innan inte gick att ta på sig igen. Därför, mina damer och herrar, spenderade jag en del av min söndagskväll utan byxor på en parkeringsplats i New York.


Och därför körde jag omkring med två halvnakna tjugoåringar i baksätet.


Finaste brudarna hade köpt powershots så att jag inte skulle köra i diket på vägen hem. Fint!


Vi begav oss hemåt och stundtals regnade det så mycket att man inte såg fem meter framför bilen. Oerhört obehagligt och typiskt amerikanskt. Extremister .. hm. Vi tog en paus i körandet för att prova drive throughn på Mc Donalds. Mina vänner ville av någon anledning inte gå in. Jag förstår inte ..


Så efter lite nattmat i bilen kom vi till slut hem oskadda men trötta och frusna. Fast främst av allt - lyckliga. Tack Malin och Harpa för att ni får mig att bli en töntig, konstig, tragisk och alldeles alldeles genomlycklig människa med era konstiga påhitt. Finaste helgen på länge var nu avklarad och the Monday blues var ett faktum vid uppvaknandet dagen efter. Idag känns allt lite lite tråkigare än innan, men det var det ju värt.