Om en fin känsla.

Det är tisdag och jag spenderar min eftermiddag sittandes ute på terrassen. Vet att jag har saker jag borde ta tag i, men det är allt för fridfullt här. Gömmer mig från städerskor och dumma måsten, blåser en bubbla med tuggummit och tänker att 'det kan jag göra imorgon'. Sjunger med till "Walking on Sunshine", håller takten med att trumma på benen och mellan raderna dricker jag en himla massa diet coke. Det är precis lagom varmt och platsen under parasollet är perfekt då jag glömde solglasögonen i mitt rum och trappan dit känns ungefär som Mount Everest just nu. Är sådära obeskrivligt seg, fast på ett skönt sätt, som man blir efter en alldeles för lång powernap mitt på dagen. Nu ska jag gå och hämta lite färska hallon och fortsätta slösa bort min eftermiddag med att göra allt och ingenting. Eller vadå slösa? Som en viss John Lennon skulle ha sagt : "Time you enjoy wasting, was not wasted!".