Jag blir pinsamt glad när folk frågar om jag är från USA. Förhoppningsvis tyder det på att min engelska utvecklats någorlunda muntligt i alla fall. Jag stavar ju fortfarande som en kratta, men så kommer det nog alltid att vara. På tal om USA så saknar jag mina vänner. Jag vet att jag tjatar om det, men det är helt tokigt hur mycket jag saknar dom. Vilka skulle annars ta seriöst på en inbjudan som denna? :
Haha, åh. Efternamnet är ju väldigt internt och sjuklig töntigt, men sådana är vi. När jag kommer tillbaka tänker jag tvinga mina vänner att göra massa extra töntiga saker med mig, sådant som jag gått miste om denna veckan. Dessutom känner jag mig så himla hjälplös på andra sidan jorden nu när Selena (en av Harpas fiskar) går igenom en tuff tid och inte mår särskilt bra. Malin ska dock köpa ett 'feel better'-card, så vi hoppas att det stöttar henne och får henne pigg igen!
Vaknade upp 'ovanligt tidigt', dvs strax efter 10. Solen sken, värmen steg behagligt på termometern och himlen var blå. Jag och min värdmor gick på en promenad ner till stan för att handla. "Vi är ju ändå i Schweiz", sa hon och plockade upp en toblerone som vi åt till frukost medan vi väntade på bussen hem. Gott!
"Nej Jenny, jag är för gammal för närbilder. Ta bort den genast!". Rebellisk som jag är så behöll jag den, höhö. Min fina värdmamma! Vi råkade handla åtta flaskor cola light .. så tokigt.
När vi kom hem så hade min värdpappas bror anlänt, med sin bäbis! Sex månader och kanske det sötaste jag någonsin sett. Min värdpappa åkte fortfarande skidor så jag och min värdmamma satt och mös med sötungen.
Småsnorig och småsuddig, men hur söt som helst! Känslan när en baby använder hela sin hand och kniper tag runt ens lillfinger. Åh!
Ida, hunden i familjen, blev aningens avundsjuk på allt gullande med bäbisen, så jag klappade lite på henne också.
Vi käkade lunch utomhus och solen värmde som tusan. Sedan frågade min värdpappa om jag ville åka iväg och åka skidor, så han visade lite olika backar på en karta och jag begav mig iväg. Var jag inte tillbaka vid åtta skulle dom efterlysa mig, det lovade dom.
Solen gick ner och jag åkte mest slalom och var rädd att inte hitta hem. En gång råkade jag hamna i barnbacken som sedan ledde till en pub. Var det ödet, måntro?
Jag satt i liften och tittade på utsikten, pratade med pappa i telefon och dagdrömde om att hamna bredvid Johnny Depp nästa gång jag skulle upp i liften. Det hände inte. Tusan!
Mitt i allt träffade jag på ett helt gäng slädhundar! Efter ett par timmar av skidåkning gav jag upp och bestämde mig för att åka hem. Träffade en belgisk kille vid namn Maxim som underhöll mig till bussen kom. Trevligt att faktiskt träffa någon som pratar engelska, för omväxling. En dusch och lite pussel med barnen innan middag. Kvällen bjöd på iPod, lite bokläsning och sedan krossade jag mellankillen, äldsta killen och värdpappan i ett spel de fick i julklapp - Make 'N' Break. Eller ja, krossade och krossade .. jag vann med två poäng, men ändå! Sedan såg vi en film, 'The Journey of Natty Gann'. En film från 1985 med en himla ung John Cusack. Filmen utspelade sig under The Great Depression i USA under 1920/1930-talet. Fin film, faktiskt. Vi åt mini-mini-mini-glassar och sedan la sig grabbarna och jag sitter som vanligt uppe alldeles för länge. Har en konstig craving efter vit toblerone. Jäkla Schweiz och deras choklad! Cravingen får vänta till imorgon, och jag kör en nödlösning med kakor! Kakor, cola light, fint folk på msn och bra musik .. min Torsdagkväll går då inte att klaga på.
Dagarna flyter ihop till en enda röra. Det enda jag gör är att sova, äta, åka skidor, dricka öl, sitta vid datorn och gå på promenad .. Här är iaf några ord och bilder från de senaste tre dagarna.
Måndag (tror jag) : Lång sovmorgon, promenad uppför berget, promenad hem, promenad till centrum, öl på en pub, middag, några timmar vid datorn, sömn ..
Tisdag : Sovmorgon, skidåkning, pussel, middag, pussel ... egentligen krogen men nej : pussel .. dator och sedan lite mer pussel till efter tre på natten.
Onsdag, dvs idag : Farmorn och farfarn tog ungarna till skidbacken, mina värdföräldrar gick ut på lunch med några vänner och jag fick eftermiddagen för mig själv! Helt underbart. Började på verandan med att sola i linne och läsa Jane Eyre. Det var ju nämligen 10 plusgrader idag. GAH! Sedan tog jag en promenad ner till centrum, köpte vykort, satt mig på en pub och drack öl och skrev, när det var klart så läste jag min bok någon timme och drack mera öl. Tacos-middag blev det innan mina värdföräldrar hade en middags-grej de var tvungna att gå på, så jag spenderade kvällen med mina grabbar. Jag drack rödvin och de kollade på film. Ungefär världens bästa jobb! Glass och lite (hiskeligt många) youtube-videos senare somnade dom äntligen och här sitter jag nu .. Världens finaste värdbarn ligger och sover på madrasserna brevid och nu ska jag nog också lägga mig snart. Vi får se om morgondagen bjuder på skidåkning eller öldrickande .. eller båda ..
Kvällens plan var först att gå ut på krogen. När jag insåg att jag aldrig skulle ta mig iväg bestämde jag mig för att jag skulle skriva en lång utförlig blogg om gårdagen samt idag. Vad slutade det med att jag gjorde? Jo, jag pusslade i timme efter timme. Vägrade ge upp innan det var klart. Strax innan 3 på natten blev jag äntligen klar och nu ligger jag utmattad med iPoden i sängen. Så himla tragisk man kan vara ..
Men som snabb uppdatering : inga brutna ben än så länge, skidåkningen går helt okej (citatet "tyngden på dalskidan, älskling" är i mina tankar vid varje sväng, vädret har blivit varmt med plusgrader och jag har blivit påmind om hur mycket jag behöver mina vänner. Uh, saknar dom som stryk!
Ikväll läste jag ut min bok som jag påbörjade häromdagen. Portia De Rossis självbiografi 'Unbearable Lightness'. Satt och småsnyftade i soffan sista 45 sidorna, och känslor brukar ju betyda att en bok är bra. Hon gick igenom så himla mycket i boken som man tänker på, men inte riktigt förstår. Visst, mestadels handlade den om hennes anorexi samt det faktum att hon är gay, men boken var så himla mycket mer än det också. Nu är jag helt spaced out i tankar om vad jag ska göra med resten av mitt liv. Klockan är ju dock snart ett så jag tror att jag tar med mig dom tankarna till sängen istället. Får ni chans att läsa boken - ta den. Och ge inte upp. Början må verka seg om man inte bryr sig om hennes ätstörningar, men hon knyter ihop boken så himla bra i epilogen att man får en helt annan syn på vissa saker. Med detta inlägg säger jag godnatt. Over and out!
Sov till strax innan nio, satt en stund och kollade ut genom sovrumsfönstret och njöt av tystnaden då alla andra sov. Några minuter senare vaknade såklart hela huset, men jag fick några minuter för mig själv och det räckte. Var redo för en ny dag!
Några timmars strosande i huset som fördrevs med att spela spel och sådana saker, innan det blev dags att testa skidbackarna i Schweiz! Jag som inte har åkt slalom på många många år (och det var ju en lögn för inte ens då åkte jag slalom, jag var ju en sådan där lam jäkel som åkte snowblades istället) var så nervös att jag kunde dö! Men vet ni vad? Det gick faktiskt över förväntan!! Jag hängde med mest hela tiden och även om jag trodde att jag skulle frysa till döds där i slutet så hade jag ärligt talat himla roligt! (Även om den varma chokladen mest troligt var det bästa med dagen!)
Efter några timmars skidåkande blev det hemfärd och uppvärmning. Sedan fick jag någon knäpp grej för mig att jag skulle ut och springa. 1. Att det var -12 visste jag inte, så jag har hostat resten av kvällen. 2. Man måste inse att springer man nedför ett berg måste man någon gång springa uppför också. Holy shit, alltså. Trots att det var en himla kort springtur trodde jag att jag skulle dö! Efteråt blev det en varm dusch och go-middag med julmatsrester. Det blev öl och snapsvisor idag också, men till min egen förvåning så körde jag barnens stil med cola light i snapsglasen. Fin dag, hur som haver!
Utsiken från skibackarna finns inte med på bild, men det kommer nog någon dag. Det var helt magnifikt och ibland glömde jag bort att svänga för att jag var så upptagen med att titta på utsikten. Den slår nästan allt jag tidigare sett. Åh, Schweiz <3
Vad är bättre än att börja julaftonsmorgonen kl 05.47? Blev väckt av en av grabbarna på grund av vissa omständigheter, och mitt i allt var ju såklart alla killar vakna. Försök att få tre barn att somna om en julaftonsmorgon. HM! What time is it? "Six o'clock". What about now? "06.07". Can we go downstairs? "No". So how many minutes has passed? "Three". Can we go down at seven? "Sure". What time is it now? "06.13" ...
Klockan sju gick dom ner och jag låg kvar en stund och tänkte läsa. Jag var ju rätt pigg ändå, tänkte jag. Blev sedan väckt klockan 13.00 av ett telefonsamtal från min käre far i Sverige. Så tokigt det kan bli, men grymt skönt var det. Gick ut på en promenad och andades in Schweiz på riktigt för första gången. Skönt att vara ensam en stund då det just nu bor 13 människor i detta hus, och 4 i mitt rum. Kom hem och fick reda på att "I den här släkten måste man skriva julklappsrim. Alla får börja gå och skriva .. nu!"
Jag fick aningens panik men rimmen blev helt okej i slutändan. Efter en utmattande stund av rimmande var det dags för julmiddag !! Köttbullar, prinskorv, skinka .. åh, ibland är det bra att ha en värdpappa som är svensk! Sedan blev det även öl och snaps. Då jag inte åt sill sa min värdpappa "men, du är ju inte norrlänning alls, det är ju allt ni äter däruppe!". Haha. Sedan blev det sång och snaps och såklart tog jag hela glaset ... vilket ingen annan tydligen gjorde. "DÄR har vi norrlänningen", utbrister min värdpappa och alla skrattade. Nåväl, så kan det gå. Därefter gjorde jag dock halva snapsar, bara för att försöka passa in lite .. Tomten kom, gav presenter till barnen och sedan blev det presenter från släkten. Holy cow, säger jag bara. Att min värdfamilj är bäst i hela världen visste jag ju redan, men herre jösses vilka julklappar jag fick! Gah. Började med att jag fick ett rolig spel där min sjuåring hade skrivit rimmet. Så himla fint! Sedan fick jag ett kuvert med en väldigt hemmagjord men awesome 'kupong'. PÅ TVÅ BROADWAY BILJETTER! Vilken show jag vill, när jag vill. Det är ju sinnessjukt med tanke på att varje biljett kostar en bra bit över 1000 kr styck. Tror bestämt att jag ska gå och se The Lion King någon gång i vår! Har hört att den är galet bra.
Som att jag inte var överväldigad redan här. Nejdå, mer paket blev det. En helt underbar KAMERA som jag behöver så himla mycket. Min har ju gått sönder så jag har använt min mammas supergamla. Fick en svart Canon som är helt perfekt! Fick även ett fodral och ett stort minnes-kort till, så nu jäklar blir det bilder vet ni! Tyvärr lär det inte bli några filmer på ett tag då filmer från en Canon kamera inte fungerar i mitt redigeringsprogram, men ska försöka lösa det framöver. Pojkarna fick massa fina presenter av sin släkt och gillade även mina (som kändes pinsamt små i jämförelse). Min värdmamma och värdpappa fick en GPS av mig som visserligen kostade en del, men en spott i havet i jämförelse med alla extra-pengar jag får hela tiden för småsaker! Dom blev aningens arga (vilket jag förväntade mig, då jag inte ens är tillåten att köpa presenter åt dom) men mestadels blev dom glada. Dom har lärt känna mig och vet att jag inte lyssnar på deras present-regler iaf, så det var bara att acceptera. Dom var så himla tacksamma att det var värt varenda krona. Vi avslutade kvällen med lite choklad och mys framför en av filmerna jag köpt till grabbarna. Nu sover som så sött och jag sitter uppe och är lite för exalterad för att sova. Men nu är det lite bokläsning som gäller! Hoppas ni hade en underbar jul och att ni som är i Piteå levererar på After X-mas :')
Efter en timmes försening (då vi redan var på planet, kul) så lyfte vi äntligen och lämnade JFK och New York för att 8 timmar senare mötas av Genéva och Schweiz. Resan gick förhållandevis bra, mestdels för att jag var helt inne i min bok som världens bästa Harpa lyckats låna åt mig i sista sekund. Jag hade en sovande sjuåring på mig mest hela tiden (då han så himla gärna ville sitta brevid mig. hm. det är inte alltid lyckat att vara populär ..) men lyckades sova några timmar jag med. När vi kom fram hade vi ju dock ett x antal timmar på tåg och bussar innan vi var framme vid huset där mina värdbarns farmor och farfar bor. Sista biten upp tog vi en "bubbla" (bild nr 4) vilket var sjukt coolt även om utsikten inte var den bästa på grund av dimma.
Vi kom fram runt 16 på eftermiddagen och att detta var den 24:e December var ju helt bortkopplat. Julafton har nog aldrig känts så avlägset. Spenderade resten av dagen i en dimma med en nap, köttfärsås och spagetti till middag (på julafton!) och sedan bokläsning. Vi bestämde oss för att fira jul dagen efter istället! Jag delar rum med mina tre pojkar (då hela tjocka släkten försöker rymmas i huset) och vid tiotiden sov vi alla som stockar. Ja jisses, vilken julafton!
Häromdagen frågade min sjuåring om jag verkligen var tvungen att åka hem i Maj. Jag förklarade hur det fungerade med visum varpå han gav mig en bekymrad blick och frågade om jag i alla fall kunde komma och hälsa på någon gång, eller varför jag inte kunde komma och vara Au Pair igen när jag fått ett nytt visum. Då gick jag till badrummet och grät en stund. 143 dagar kvar. Fan, jag älskar dom.
Svensk tid är det nu den 23:e December. Mina fina mamma fyller därmed 52 år! Hoppas du får en underbar födelsedag och att min present dyker upp så småningom.
Igår öppnade jag min julklapp från min familj i Sverige. ÅH, säger jag bara. Två galet fina Thomas Sabo armband samt ett halsband från Efva Attling med texten "Sic itur ad astra" dvs Vägen till stjärnorna. Jag kan inte bestämma mig för ifall jag vill använda dom dygnet runt för resten av mitt liv eller aldrig ta upp dom ur lådan för att jag är rädd att tappa bort dom. Hm. Det där med lagom har ju aldrig varit min grej .. Jag är ju ingen märkes-människa men det finns inte ord för hur mycket jag uppskattade denna julklapp :') Tack än en gång, fina mamma och pappa!
Just ja, glömde nämna att jag efter filmen råkade visa min rumpa för en okänd kvinna. Det var .. kul. Hm! Jag är medveten om att jag ofta skämmer ut mig men när folk frågar vad jag gör för att skämma ut mig kommer jag ofta inte på något bra exempel. Detta ska jag komma ihåg!
Det finns dock en 'bra' förklaring till denna bisarra händelse. Eller bra och bra .. men ja. Nu är det såhär att jag idag tänkte passa på att använda solariet på gymmet igen. Vi vet ju alla hur bra det gick sist. Jag var skitsmart och täckte över ansiktet ... men, jag brände min röv!!! Jätteröd är den nu och ont gör det, vilket jag insåg på bion. Så jag skulle visa Malin, Harpa och Kajsa detta missöde (vi är udda) i badrummet och medan dom hånar min röda rumpa så kommer en kvinna in och får ett förskräckt ansiktsuttryck. Den stackars människan lär ju få men för livet. Men som Sally skulle ha sagt ; "vad vore världen utan mina hjältemodiga misstag?".
PS : Har någon tänkt skriva "pics or it didn't happen" så kan ni ge upp på en gång. It ain't gonna happen!
Dagen gick fort med zumba, hundpromenad och absolut inga vettiga ärenden gjorda. Bjöd över Harpa för att se på film och äta glass istället, vilket jag fann vara betydligen trevligare. På eftermiddagen kom Kajsa och hennes tre värdbarn över på playdate och sedan blev det en tur till hockeyrinken, som alla andra dagar nuförtiden. Men jag ska inte klaga alls. Jag har det himla bra på läktaren med en iPod och en cola light.
När jag slutat åkte jag och brudarna iväg på bio. Spontant blev det filmen The Fighter. Jag skulle läsa om den men kom inte längre än till 'the cast' då jag såg att Mark Wahlberg var med .. Såg även på bilden att den skulle handla om boxning, och i boxning är man ofta utan tröja. Så ja, det säger sig ju självt .. en film med en halvnaken Mark Wahlberg är ju helt klart värt att gå på även om filmen är dålig, så vi gjorde oss bekväma med mysbyxor och jordens största popcorn ..
.. och vet ni? Filmen var alldeles förträfflig. Jätte jätte jätte bra var den faktiskt. En sjukligt mager Christian Bale (att han spelade JumJum i MioMinMio har jag dock svårt att få ur huvudet) som en knarkande fd boxningsproffs och Amy Adams som rappkäftig bartender. Score, säger jag bara. Älskade varje sekund av filmen och att den är baserad på en sann historia gör den ju ännu bättre. Och, för en gångs skull hann jag vara först med att säga "Dibs!", så Mark Wahlberg är min. Wiho! Men på riktigt, gå och se filmen!
Ibland när jag blir stressad så strejkar jag istället. Idag har jag dock gjort en himla massa vettiga saker, fast då sitter jag även här med magont på grund av stress. Listor hit och listor dit, och dom blir ju ta mig tusan bara längre. Imorgon ska jag under min ledighet mitt på dagen hinna med en timme på gymmet, dusch, långpromenad med hunden, köpa julklappar, byta grejer på sportaffären, köpa saker till Schweiz, städa, börja packa .. Nej, nu strejkar jag på riktigt. Klockan är 21.50 (Malin, du blir bara mer och mer ägd!) och nu går jag till sängs. Min kropp orkar inte mer med stress för idag. Ska lägga mig i min säng och somna till låten nedan. Utan tvekan finast just nu!
.. jag och min värdfamilj reser till Schweiz : 3 dagar .. julafton : 4 dagar. .. nyårsafton : 11 dagar .. jag, Malin, Harpa och Kajsa reser till Hawaii : 33 dagar .. harpa åker hem : 66 dagar .. jag och min värdfamilj reser till Bahamas : 118 dagar .. jag arbetar min sista dag hos min värdfamilj : 146 .. jag och Malin reser till Kalifornien : 147 dagar
Jag har ju varit utan kamera himla länge men för några dagar sedan fick jag ett USB med massa bilder från Kajsa. Till exempel detta legendariska bildspel som togs under någon av alla partykvällar i November :
Nu tar vi en shot .. Drick drick drick .. Åh, fyfan ..
Malin : "Is that the movie where they sell their brother ..?" Harpa med skeptisk min : "Ehh .. yeah ? .. Moses ?!?!" Malin : "Oh yeah, that dude! Whatever, I don't know about that kind of stuff .."
Att ha en vän som kallar Moses för 'that dude' gör mig glad. Nu går jag och lägger mig med ett leénde på läpparna.
Ja vet ni vad? Ibland är ju Söndagar ungefär det bästa som finns. Ledighet, för det första! Idag var det dessutom fjärde advent, så vi firade för fulla muggar. Tog en lång sovmorgon, hasade mig ur sängen och tog mig till Kajsa för att se slutet på handbollsfinalen. Hämtade upp Malin och mitt i allt var vi (väldigt oplanerat) på väg till IKEA. Gott och som vanligt jävligt ovärd (fast underbart rolig) tripp med skönsång och konstiga samtalsämnen.
Sedan vid femtiden började julfirandet. Jag, Malin, Harpa och Kajsa firade som aldrig förr. Mat/socker-koman började komma redan efter en kvart då vi ätit halva paradisasken .. Sedan blev det dags för julklappsutdelning. Som vanligt insåg jag hur jävla tur jag haft med vänner här borta, då jag fick sjukligt fina julklappar! Ett Glee-pussel (jag är ju både glee-nörd och pussel-nörd!), en sorts godis som jag jämt tjatar om samt en Paulo Coelho-kalender vid namn "Wisdom". Paulo är en av mina absolut favoritförfattare och jag har velat ha kalendern så himla länge! Tack tack tack!!!
Vi gjorde så att vi köpte presenter tillsammans till varandra. Så till Kajsa köpte Jag, Malin och Harpa ett par fluffy-pants med smurfar på (då hon är den enda i gänget som inte har fluffy-pants, samt var den som startade besattheten med Smurf's Village). Vi gav henne även godis samt en 'blankie', dvs snuttefilt. Både för att hon i ett tidigare samtal sagt att hon ville ha en, men även för att hon är yngst av oss. (Även om det är svårt att tro när Malin finns i gänget ....)
Till Harpa gick vi all in och köpte två fiskar! Ja, lite dumma i huvudet är vi ju, men det var roligt. Hon har alltid velat ha en fisk så vi köpte två till henne. Demi och Selena heter dom! Hon fick även fisk-tillbehör och godis, såklart. Dom bor över natten hos Kajsa, men imorgon ska vi försöka få dom till Wilton där Harpa bor. Åh, så fina dom är. Känns som våra små bäbisar ..
Jag och Kajsa med några av våra presenter. Glada brudar!
Malin fick flest presenter. Det är så himla svårt att behärska sig när man ska köpa presenter till Malin .. Såklart blev det mest sarkastiska saker, men hon blir ju så himla glad för allt så det är roligt. Hon fick suddgummin i form av skräpmat, en stor påse med Wizards of Waverly Place-godis, Rainbow Nerds, en Hannah Montana-klocka .. och en påse Dorritos + en sexig bild på Demi Lovato. Det sistnämnda är ett jätteinternt skämt som kom till efter en opassande kommentar av mig i höstas, men Malin dog av skratt och var väldigt tacksam för presenterna. Sedan fick hon en till sak, som jag, Kajsa och Harpa har arbetat hårt med. Nämligen en film! Vi spelade in en väldigt personlig och oerhört ful film åt Malin som hon älskade! Ibland är de bästa presenterna gratis ..
Knäckbak! Knäckformar finns ju inte i detta landet så vi fick ta mini-muffinsformar som ju funkade jättebra .. tills vi skulle äta knäcken. Pappret fastnade och gick inte alls att få lös! Men kan det stoppa oss? Nej för tusan, "har man lagat knäck ska man äta knäck", så vi åt dom helt enkelt med papper på. 'Bra för matsmältningen', var det någon som sa ..
Påkommen med att tjuvsmaka? "Och folk undrar varför vi inte har pojkvänner?" HAHA!
Kajsa koncentrerar sig som tusan ..
Det blev knäckbak, micro-kola, två besök på affären, guacamole, sex liter cola light, julmusik, you-tubande, skrattattacker, sjungande och sedan sjönk alla in i en mat-koma på Kajsas säng. Att vi aldrig lär oss .. Vi åkte till slut hem med världens magknip och ett illamående som hette duga. Men så sjukt jäkla värt det!
Just ja, vi övade även på dans! I någon av våra konversationer så började vi prata om vem vi skulle ha varit i filmen 'Mean Girls'. Efter det tyckte vi att det vore himla ironiskt och roligt om vi skulle spela in dansen till "Jingle Bell Rocks". Nu saknas bara lite finslipning av movesen, en röd lack-kjol, det fasta handslaget på innerlåren, en cd-spelare samt vältränade kroppar. Kanske vi är klara vid julen 2018??
När alla kommit hem satt vi på msn/facebook och några av de mest bisarra konversationerna någonsin startade. Jag har suttit här och skrattat konstant i två timmar åt bild-länkar, sjuka kommentarer och bisarra citat. Malin, Kajsa och Harpa .. tack för en underbar dag/kväll och tack för att ni har lika sjuk humor som jag!
Cola light, resor, böcker, musik och pasta. Älskar att vara spontan och stannar sällan på samma ställe allt för länge. För tillfället bor jag i Westport, USA, där jag var Au Pair för några år sedan och nu är tillbaka några månader och hjälper till att ta hand om tre fina grabbar. Det var väl allt, ungefär. Har ni några frågor så släng iväg ett mail : jenny_stare@hotmail.com .
