fredag 18 september 2009

Fredag.

Räknar man ut timlönen på detta jobb så är det väl ungefär som minimumlönen i Kina, skulle jag kunna tro. Men när vissa timmar får spenderas såhär spelar det faktiskt inte så jättestor roll.







Upplagd av kl.

3 kommentarer:

  1. Anonym18 september 2009 kl. 17:58

    Staketskadan ser ju ut att gå i rätt riktning ;)

    SvaraRadera
  2. Jenny18 september 2009 kl. 19:49

    Den gör ju det! Känns tryggt. Och fint, för varje gång jag kollar på mitt ben kommer jag att tänka på Umeå och Sanna och allt fint. Inte kan man ju vara otacksam då, inte? (Även om ärret blir fasligt lila och framträdande när det är kallt) ..

    SvaraRadera
  3. Anonym23 september 2009 kl. 16:55

    Hoppas du gillar boken pajen!
    Snart ska jag skaffa skype så vi kan prata på riktigt :) kraaaaam / jesky

    SvaraRadera

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)