Denna lördagmorgon stod klockan på 04.30. Jag och Cecilia blev kort därefter upphämtade av Mimmi och Nina för att bege oss mot Niagarafallen. Efter en frukost på Starbucks i New York och min första tur i en gul taxibil klev vi på bussen och gjorde oss hemmastadda med godis och musik. 10 timmar, ett lunchstopp, ett glasmuséumsstopp (det är nog inte ett ord, men nåväl) och några badrumsstopp senare så kom vi fram till ett kyligt men ack så vackert vattenfall. Vi fick snygga regnrockar och badtofflor och gick på en rundvandring för att ändå komma ut totalt genomblöta och frusna. Men ta mig tusan, det var det ju värt.
Vi vaknade upp på hotellet dagen efter och begav oss till biografen för att se någon slags dokumentär. Sedan var det ju dags för det vi väntat på : Maid of the mist. Vi åkte ut med en båt och kollade på de största av vattenfallen och denna del av resan är helt obeskrivlig. Det var så vackert att jag inte riktigt visste vart jag skulle ta vägen. Alla bilder är stulna från Mimmi!
Bussen började att rulla tillbaks mot New York City och körde över floder, passerade majsfält och bjöd på himla fin utsikt hela vägen. Förutom att äta alldeles för mycket godis, se på A walk to remember och i smyg imitera våran guide så lyssnade vi på musik, citerade vänner och lutade huvudet mot rutan i ett försök att sova. Sent på söndagskvällen anlände vi hem igen. Trötta men lyckliga, precis som det ska vara efter en mini-semester med fina vänner.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Oj så mäktigt! Här ligger ju tom vårt alldeles egna storforsen i lä ;)
SvaraRaderaHaha, jag menar ju he! Men inget illa om norrlands stolthet, den är bara liite mindre ;)
SvaraRaderaHaha! Jag tänker bara på Bruce Almighty när jag ser dom där regnrockarna :D
SvaraRadera